En sund hund i en sund kropp

Ökad risk för hudsjukdomar, ledproblem, hjärtproblem, diabetes, tumörer, inflammationer, urinvägssjukdomar. Ja, listan blir lång när konsekvenserna för övervikt skrivs.

 

Våra husdjur är våra familjemedlemmar, våra bästa vänner, och vi vill att de ska må bra. Vi vill deras bästa och vill ge det bästa. Det innebär ibland att vi ger för mycket av det goda och myser lite för mycket i soffan istället för att ta den där långpromenaden.

 

En hund eller katt som väger för mycket riskerar att oftare bli sjuk, utveckla komplikationer vid operationer, vara inlagd längre och dessutom ha längre väg tillbaka efter en skada. Studier visar även att en överviktig hund lever i snitt två år kortare än en normalviktig hund.

 

För att inte stirra sig blind på just mängden kilo då alla djur ändå är olika individer användes även ett system som kallas Body condition score (BCS), ett poängsystem mellan 1 och 9 där 5 är idealet. Då använder veterinären händerna och känner igenom kroppens fett- och muskellager så att hunden inte känns undernärd eller överviktig.

 

        1. Revbenen, ryggrad och bäckenben och övrig benstruktur sticker ut och syns på håll. Inget fett kan urskiljas. Uppenbar avsaknad av muskelmassa.
        2. Revben, ryggrad och bäckenben syns tydligt. Inget påtagligt fett. Viss benstruktur sticker ut Minimal avsaknad av muskelmassa.
        3. Revbenen kan enkelt kännas under huden och kan synas, utan påtagligt fett. Överdelen av ryggradens kotor syns, bäckenbenet sticker ut. Uppenbar midja och buklinje.
        4. Revbenen kan enkelt kännas under huden dessa har ett minimalt fettlager, midjan kan lätt skönjas ovanifrån. Buklinjen är uppenbar.
        5. Revbenen känns utan överskott av fett, midjan ligger bakom revbenen ovanifrån, buklinjen synlig från sidan.
        6. Revbenen känns under huden men med lätt överskott av fett. Midjan är urskiljbar ovanifrån men är inte framträdande. Buklinjen är skenbar.
        7. Revbenen känns med svårighet genom ett tjockt fettlager. Synbara fettdepåer över ländrygg och svansrot. Midjan syns knappt eller inte alls. Buklinjen kan fortfarande vara skönjbar.
        8. Revbenen går inte att känna under ett tjockt lager fett, kan endast kännas med stort tryck. Stora fettdepåer över ländryggen och svansroten. Ingen midja, ingen buklinje och buken är lätt utspänd.
        9. Massiva fettdepåer över bröstkorgen, ryggraden och svansroten. Varken midja eller buklinje finns. Fettdepåer i nacke och ben. Buken är uppenbart utspänd.

 

Att hålla sin hund eller katt i form är relativt enkelt

      • Skaffa en hundras som du känner passar din livsstil och dina intressen
      • Ge rätt foder.
      • Läs på förpackningen hur mycket foder som ditt djur ska ha beroende på vikt och behov av motion men stirra dig inte blind på rekommendationer från fodertillverkaren utan se och känn på ditt djur, de är alla olika individer.
      • Motionera ditt djur dagligen:
            • gå promenader flera gånger om dagen (var fjärde till sjätte timme) (hund)
            • lek
            • Använd dig av aktiveringsleksaker, finns för både hund och katt
      • Ge gärna godis, men räkna in mängden godis i den totala mängden mat som hunden eller katten får under en dag. Ju mer godis desto mindre fodergiva.

 

För att räkna ut hur mycket foder en hund eller kat ska ha använder man en ganska enkel räkneformel 30x[idealvikt]+70=energibehov i kcal per dygn. På foderpåsen står hur många kcal fodret innehåller per kilo. Så en hund som borde väga 10 kilo och som äter ett torrfoder som har 3302 kcal per kilo ska ha 112 gram torrfoder efter uträkningen:

      • 30 x 10 + 70 = 370 kcal per dygn
      • 370 / 3302 = 0,112 kilo per dygn

 

Denna uträkning bestämmer hur mycket en hund eller katt ska ha som underhållsdiet. Ska den ut och gå, röra sig och leka – alltså utföra saker som kräver energi, ska den självklart få det, då lägger vi till ytterligare en faktor i ekvationen:

      • 112 x 1,6 = 179 g foder

 

Verkar det komplicerat? Be om hjälp, för hjälp finns att få.