Röntgen hjälper hitta ärftlig sjukdom tidigt

Molly har svårt att gå på sina framben. Husse väljer hissen istället för trapporna upp till lägenheten, för att Molly ska slippa belasta sina leder. Molly kan inte springa längre, inte leka med sin lillebror, trots att det bästa hon vet är att jaga en boll.

 

Armbågsledsdysplasi är en onormal utveckling av armbågsleden och förkortas ED efter den engelska benämningen elbow dysplasia, och är ett samlingsnamn för flera olika tillväxtrubbningar som kan leda till benpålagringar i armbågsleden. ED är liksom HD ärftlig, och armbågsledsdysplasi anses av många vara en större orsak till hälta än höftledsdysplasi.

 

Armbågsleden består av överarmsbenet (humerus), och de två underarmsbenen, strålbenet och armbågsbenet (radius och ulna). Under hundens uppväxt kan armbågsleden drabbas av olika tillväxtrubbningar i bland annat den så kallade medial coronoidprocessen (MCPD) som är det mest vanliga, liksom osteokondros (OC/OCD), samt en ofullständig förbening av processus anconeus (UAP, ununited anconeal process). Alla dessa olika tillväxtrubbningar gör mycket ont och kan leda till benpålagringar och inflammationer och gemensamt är att små men viktiga delar av ledbrosket i armbågen inte utvecklas normalt eller att det skadas på rund av felaktig utveckling av benvävnad som ligger runt om.

 

Ingen röntgenbild kan dock visa om en hund är påverkad av sin ED eller inte. En del individer är exempelvis väldigt halta, men visar tecken på smärta på andra sätt, trots att röntgenbilden endast visar små tecken på benpålagringar, och det finns de individer som har kraftiga pålagringar men som inte har några symtom alls, så för att få svaret om hunden har ont eller inte behövs en veterinärundersökning.

 

För de hundar som ändå har besvär av sin ED och visar tecken på smärta finns hjälp att få i form av antiinflammatoriska läkemedel samt fysioterapi för att stärka leder och muskler. Hundar som motionerar eller jobbar hårt kan även behöva dra ned på den fysiska aktiviteten för att inte överanstränga känsliga leder, och överviktiga hundar kan behöva gå ned i vikt för att minska belastningen på lederna.

 

Hundar som anses ha dåliga armbågar rekommenderas att inte användas i avel. Mer information om just din hunds ras kan finnas i rasens avelsstrategi, och av [SKK:s registreringsregler] går att läsa vad som krävs av föräldradjuren om du önskar registrera din kull.

 

SKK:s centrala bedömning är tänkt att fungera som garant i det genetiska hälsoprogrammet då det ska minska risken för armbågsledsdysplasi hos hund i framtiden. För att resultatet av SKK:s avläsning ska bli officiellt måste hunden vara id-märkt och minst 12 månader gammal, det för att säkerställa att hundens skelett har vuxit klart.

På ED-bilder går det endast att avläsa eventuella benpålagringar och därefter gradera dessa:

  • 0 inga påvisbara förändringar
  • I lindriga benpålagringar, upp till 2 mm
  • II måttliga benpålagringar, 2 – 5 mm
  • III kraftiga benpålagringar, över 5 mm

 

Dock är det inte ett garanterat samband mellan benpåglagringar och smärta men unghundar med måttliga eller kraftiga pålagringar visar ofta stelhet och hälta, framförallt efter hård motion. Många hundägare har inte ens uppmärksammat någon hälta hos sin hund, trots en ED-diagnos, då en hälta på armbågsleden kan vara svår att se om den inte är stor. Dessutom är dysplasin ofta dubbelsidig vilket kan ge hälta på båda frambenen. I ett tidigt skede av sjukdomen kan man förbättra förutsättningarna genom kirurgi, även om på pålagringar som redan finns aldrig kommer att försvinna. Det finns även risk att de ökar efter operationen.

 

För att hunden ska slappna av vid röntgenundersökningen, och då inte bara psykiskt utan även muskulärt, ska alla hundar som röntgas för armbågsledsdysplasi vara sederade. På så sätt kan hunden placeras i rätt position för att bilderna ska ge en sanningsenlig bild av ledernas och skelettets utseende.

Resultat för kondrodystrofa raser, alltså dvärgväxta hundraser, registreras inte hos SKK då dessa inte har samma problematik som man söker efter. De berörda kondrodystrofa raserna är:

  • alpenländische dachsbracke
  • basset artésien normand
  • basset bleu de gascogne
  • basset fauve de bretagne
  • bichon frisé
  • bichon havanese
  • cairn terrier
  • cesky terrier
  • coton de tuléar
  • dandie dinmont terrier
  • drever
  • fransk bulldogg
  • grand basset griffon vendéen
  • irish glen of imaal terrier
  • lancashire heeler
  • lhasa apso
  • malteser
  • norfolk terrier
  • norwich terrier
  • pekingese
  • petit basset griffon vendéen
  • podengo portuguese pequeno
  • russian tsvetnaya bolonka
  • skotsk terrier
  • sealyhamterrier
  • shih tzu
  • skyeterrier
  • tax
  • tibetansk spaniel
  • västgötaspets
  • welsh corgi cardigan
  • welsh corgi pembroke
  • west highland white terrier

 

Även kliniska fall av ED, alltså fall som upptäcks av veterinär vid andra undersökningar och inte vid en officiellt ED-röntgen, kan med fördel rapporteras in till Svenska kennelklubben, eftersom all information är bra information, då de ses som värdefulla upplysningar för hälsoprogrammet.

(Källa: SKK)

 

Inför HD-/ED-röntgen hos veterinär
  • Boka avläsning av röntgenbilderna hos SKK innan du bokar tid för röntgen hos veterinären.
  • Avsätt tillräckligt med tid (beroende på hur lugn eller stressad hunden är tar undersökningen olika lång tid för olika individer).
  • Hunden ska vara fastad – ingen mat efter midnatt men vatten går bra, då det är obligatoriskt att sedera hunden inför undersökningen.
  • Ta med registreringsbevis.

 

Länkar

Beställ avläsning hos SKK (vilken länk?)

SKK:s registreringsregler